Fast driftställe vid aktieavyttring

KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM, dom 1580-08, 2010-07-19

YRKANDEN M.M.

Galantus BVBA (bolaget eller Galantus) fullföljer sin talan och yrkar ersättning för kostnader i kammarrätten. Bolaget hänvisar till vad det anfört i länsrätten samt anför bl.a. följande till stöd för sin talan. Bolaget hade aldrig någon rörelse. Det enda bolaget gjorde var att förvärva aktierna i det svenska dotterbolaget och att sälja dem. Därefter har bolaget förvärvat aktier och värdepapper samt haft förvaltning. Någon reell verksamhet har således aldrig bedrivits. Som en av ägarna till bolaget har Gunnar Wulf haft stort inflytande över vidtagna transaktioner. Ägarinflytandet medför dock inte att bolagets plats för företagsledning automatiskt flyttas till Sverige. Gunnar Wulfs verksamhet i bolaget kan inte anses vara så oberoende från de övriga styrelseledamöternas inflytande och bestämmanderätt över bolaget, att bolaget kan anses ha haft ett fast driftställe i Sverige. Av OECD:s modellavtal och kommentaren till det kan konstateras att tre rekvisit ska vara uppfyllda för att ett fast driftställe ska föreligga. Dessa är objektivitets-, subjektivitets- samt funktionalitetskravet. Det första kravet innebär att bolaget måste ha haft en aktivitet som måste ha varit lokaliserad till Sverige. Det andra kravet avser att närvaron i ett land måste utgöras av skattesubjektets existens i landet samtidigt som närvaron ska vara stadigvarande. Att bolagets ägare varit i Sverige är inte samma sak som att bolaget funnits i Sverige. I det tredje kravet ligger att fast driftställes närvaro på en marknad utgör ett grundläggande rekvisit för att beskatta internationell företagsverksamhet. Det fasta driftstället måste utföra en funktion. Den verksamhet som utförts i Sverige är att bolaget genom ombud överlåtit aktier. Fullmakt konstituerar inte något fast driftställe. - RÅ 2009 ref. 91 avser inte en liknande situation som den i förevarande mål. Bolaget är inte ett kapitalförvaltande bolag, utan ett holdingbolag som genomfört en försäljning av aktier. En affärstransaktion anses enligt gällande rätt inte konstituera en affärsverksamhet. Vidare sköttes bolaget under det aktuella året av en fristående uppdragstagare, Johan Lavén, som på bolagets uppdrag dels fann köpare till dotterbolaget, dels genomförde förhandling och försäljning. Bolagets ägare har således inte haft inflytande på överlåtelsen på det sätt som i rättsfallet. Den adress som åberopas har vare sig varit bolagets, ägarens eller den fristående uppdragstagarens.

Skatteverket bestrider bifall till överklagandet och yrkandet om ersättning för kostnader i kammarrätten. Skatteverket hänvisar till länsrättens domskäl och vad som anförts tidigare samt åberopar RÅ 2009 ref. 91. Vidare anför Skatteverket bl.a. följande. All verksamhet som bolaget bedrivit under aktuella år har, även om verksamheten varit ringa, bedrivits från Sverige. Resultatet av denna verksamhet ska beskattas i Sverige.

Kammarrätten har den 3 juni 2010 hållit muntlig förhandling i målen.

Eric Hendrickx, direktör i Galantus och en av bolagets ställföreträdare, har vid den muntliga förhandlingen uppgett bl.a. följande. År 2000 startade han ett företag, Corporate Services Belgium, som tillhandahåller och koordinerar administrativa tjänster för icke-belgiska investerare. Syftet med verksamheten var att säkerställa att legala, skattemässiga och andra krav som gäller i Belgien efterföljs. - Han fick kontakt med Gunnar Wulf via företrädare för OP Financial Services AB. De första kontakterna togs i november 2000. Företrädare för OP Financial Services AB informerade honom om att det fanns en plan att bilda Galantus och att bolaget omedelbart därefter skulle köpa Intermobilia AB. OP Financial Services AB föreslog det. Galantus bildades i december 2000. Att köpa Intermobilia AB var en god affär och transaktionen genomfördes därför. Hans del var mer att se till att alla juridiska regler följdes. I början av år 2001 började Galantus att diskutera försäljningen av Intermobilia AB och beslutet att sälja det bolaget fattades av styrelsen i Belgien. Han kan inte svara på om det var bestämt redan från början att Intermobilia AB skulle säljas. Under år 2000 hade han ca tio styrelseuppdrag, inte 150 som Skatteverket uppger. De senaste tio åren har han kanske haft 150 styrelseuppdrag. Innan styrelsen beslutar om en transaktion diskuterar den förslaget. Styrelsen tillför bolaget ett mervärde. Han är ingen "puppet on a string" som far instruktioner av ägaren som han sedan följer. Hans ståndpunkt beror på vad han anser om affärsmässigheten i det som föreslås. Han har vid flera tillfällen övertygat Gunnar Wulf om att Galantus inte ska genomföra vissa transaktioner.

Gunnar Wulf, delägare i Galantus, tillika styrelseledamot i bolaget, har vid den muntliga förhandlingen uppgett bl.a. följande. Han grundade Inter Scandinavia Telecom AB år 1991 och var dess ägare fram till att det bolaget såldes. När han ville sälja Inter Scandinavia Telecom AB kontaktades OP Financial Services AB och det var då Johan Lavén kom in i bilden. Anledningen till att han fick fullmakt att skriva under försäljningsavtalet mellan Galantus och Geveke Sweden AB, avseende Intermobilia AB, var att köparens holländska ägare ville besöka Inter Scandinavia Telecom AB på plats innan avtalet undertecknades. Köparens holländska ägare kom därför till Sverige och undertecknandet av försäljningsavtalet ägde rum på Inter Scandinavia Telecom AB:s kontor. När Galantus förvärvade Intermobilia AB var det bestämt att Inter Scandinavia Telecom AB skulle säljas.

Vid den muntliga förhandlingen har på bolagets begäran hållits vittnesförhör med Johan Lavén, som uppgett bl.a. följande. Han arbetade vid OP Financial Services AB. Han fick kontakt med Gunnar Wulf våren 2000 då denne ville ha hjälp med att ta fram ett optionsprogram för Inter Scandinavia Telecom AB. OP Financial Services AB tog fram ett optionsprogram, men det genomfördes inte. Så småningom frågade Gunnar Wulf honom om OP Financial Services AB i stället kunde hjälpa honom med att sälja Inter Scandinavia Telecom AB. Då upprättades ett avtal mellan Gunnar Wulf och OP Financial Services AB om försäljning av Inter Scandinavia Telecom AB. Gunnar Wulf ville ha en försäljning via ett utländskt holdingbolag. Johan Lavén samarbetade med Inter Scandinavia Telecom AB:s dåvarande kvinnliga revisor, som tog fram ekonomiskt underlag. Även Gunnar Wulf var behjälplig. OP Financial Services AB omstrukturerade Gunnar Wulfs ägande av Inter Scandinavia Telecom AB till ett belgiskt bolag. Johan Lavén hittade en köpare till Inter Scandinavia Telecom AB under hösten 2000 och förhandlade med köparen i november och december samma år. I januari 2001 presenterade han ett letter of intent för Galantus, dvs. för Gunnar Wulf och Eric Hendrickx. Innan slutligt undertecknande av avtalet krävde Eric Hendrickx att få en kopia skickad till sig för godkännande. Han minns inte att Eric Hendrickx hade några synpunkter på avtalet.

Skälen för kammarrättens avgörande

Inkomsttaxering och skattetillägg

Frågan i målen är bl.a. om Galantus, som är en begränsat skattskyldig utländsk juridisk person med säte i Belgien, under den aktuella tidsperioden haft inkomster från ett fast driftställe i Sverige och om Sverige har rätt att beskatta de aktuella inkomsterna enligt skatteavtalet mellan Sverige och Belgien.

Med fast driftställe för näringsverksamhet avses enligt 2 kap. 29 § inkomstskattelagen (1999:1229) en stadigvarande plats för affärsverksamhet varifrån verksamheten helt eller delvis bedrivs. Uttrycket fast driftställe innefattar särskilt bl.a. plats för företagsledning. Artikel 5 i skatteavtalet mellan Sverige och Belgien innehåller bestämmelser med samma innebörd.

Av utredningen i målen framgår bl.a. följande. Gunnar Wulf sålde den 19 december 2000 sitt företag Inter Scandinavia Telecom AB för 350 000 kr till det av honom ägda Glowu Holding AB. Galantus bildades den 28 december 2000 och ägdes till 99 procent av Gunnar Wulf. Glowu Holding AB sålde den 28 december 2000 Inter Scandinavia Telecom AB för 350 000 kr till Galantus dotterbolag Intermobilia AB. Galantus sålde i sin tur Intermobilia AB - och därmed indirekt Inter Scandinavia Telecom AB - till Geveke Sweden AB för 7 980 000 kr den 15 mars 2001. Det är i allt väsentligt den sistnämnda transaktionen som föranlett de i målen aktuella inkomsterna hos Galantus. När det gäller Galantus verksamhet i övrigt, dvs. bortsett från förvärvet och överlåtelsen av Intermobilia AB, finns uppgifter dels om utlåning av kapital till Gunnar Wulf under år 2001, dels om kapitalförvaltning.

Kammarrätten finner att den verksamhet Galantus bedrivit utgör näringsverksamhet och affärsverksamhet vid tillämpning av bestämmelserna om fast driftställe, närmast i form av kapitalförvaltning.

Beträffande frågan om det finns ett fast driftställe i Sverige för verksamheten antecknar kammarrätten följande.

Galantus hade under aktuell tidsperiod tre styrelseledamöter, Achiel Rombaut och Eric Hendrickx, båda verksamma i Belgien, samt Gunnar Wulf. Galantus har anfört att dess styrelse i Belgien hade det verkliga inflytandet i bolaget och att styrelsen fattade beslut om försäljningen av Intermobilia AB till Geveke Sweden AB. Genom bl.a. Johan Lavéns vittnesmål framgår emellertid att Gunnar Wulf i vart fall redan under hösten år 2000, dvs. före det att Galantus bildades den 28 december 2000, hade bestämt sig för att sälja Inter Scandinavia Telecom AB och att försäljningen, efter en omstrukturering av hans ägande, skulle genomföras via ett belgiskt holdingbolag. Genom samma vittnesmål framgår också att ett avtal träffades mellan Gunnar Wulf och OP Financial Services AB med den innebörden att det bolaget skulle hjälpa honom med försäljningen av Inter Scandinavia Telecom AB. Eric Hendrickx har vid förhandlingen berättat att han informerades om att det fanns en plan som innebar att Galantus skulle bildas och att bolaget omedelbart därefter skulle köpa Intermobilia AB. Slutligen har Gunnar Wulf vid förhandlingen uppgett att när Galantus förvärvade Intermobilia AB var det redan bestämt att Inter Scandinavia Telecom AB skulle säljas.

Mot denna bakgrund finner kammarrätten att utredningen visar att de aktuella transaktionerna, inbegripet bl.a. Galantus försäljning av Intermobilia AB, på förhand hade bestämts av Gunnar Wulf. Eric Hendrickxs och Achiel Rombauts inflytande över de beslut som berörde Galantus måste därför anses ha varit mycket begränsat. Enligt kammarrättens mening har detsamma gällt beträffande Galantus verksamhet i övrigt, oaktat vad Eric Hendrickx anfört om sin roll i bolaget. Med hänsyn härtill finner kammarrätten, i likhet med länsrätten, att Gunnar Wulf var den person som hade det reella inflytandet i bolaget och att han själv därigenom utgjorde den verkliga företagsledningen.

Utredningen visar inte annat än att Gunnar Wulf var bosatt i Stockholm under aktuella år. Hans bostad i Sverige får anses vara en stadigvarande plats för Galantus affärsverksamhet (jfr RÅ 2009 ref. 91). Galantus verksamhet har delvis bedrivits från den platsen.

På grund av det anförda finner kammarrätten att Galantus haft ett fast driftställe i Sverige.

De ifrågavarande inkomsterna får anses vara hänförliga till det fasta driftstället.

Av det sagda följer att det finns grund för att beskatta Galantus enligt 6 kap. 7 och 11 §§ IL. Kammarrätten finner att Sverige har rätt att beskatta Galantus inkomster enligt skatteavtalet mellan Sverige och Belgien.

Beskattning i Sverige ska därför ske på det sätt som följer av underinstansernas avgöranden.

Kammarrätten instämmer i länsrättens bedömning beträffande skattetillägg. Med hänsyn till det anförda ska överklagandet avslås i den del det avser inkomsttaxering och skattetillägg.

Ersättning för kostnader

Bolaget har inte vunnit bifall till sin talan och annan grund för att bevilja bolaget ersättning föreligger inte. Överklagandet i fråga om ersättning för kostnader i länsrätten och yrkandet om ersättning för kostnader i kammarrätten ska därför avslås.

Eva Lindeblad, kammarrättsråd ordförande

Catharina Lindqvist, kammarrättsråd

Fredrik Fries, kammarrättsråd referent