Dom 2010-11-17
Nr 8088-09 8108-09 8112-09
Ombud: Carl Johan Agrén, Svalner Skatt & Transaktion, Stockholm
KLAGANDE
Peter Svahn, xxxxxxx
Skatteverket
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Länsrätten i Stockholms läns dom den 5 oktober 2009 i mål nr 23607-07, 23610-07 och 23612-07, se bilaga A. SAKEN Eftertaxering 2003, 2004 och 2005; inkomst av tjänst och kapital
Skattetillägg. Ersättning enligt lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden
och mål om skatt m.m.
KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
1. Kammarrätten avslår överklagandet.
2. Kammarrätten avslår yrkandet om ersättning för kostnader i
kammarrätten.
YRKANDEN M.M.
Peter Svahn yrkar att hans taxeringar ska fastställas i enlighet med ingivna deklarationer. Han yrkar vidare ersättning för sina ombudskostnader i kammarrätten.
Skatteverket bestrider bifall till överklagandet.
Kammarrätten har den 20 oktober 2010 hållit muntlig förhandling i målen.
Peter Svahn hänvisar till vad han anfört i underinstanserna och anför härutöver till stöd för sin talan bl.a. följande. Den huvudsakliga rättsfrågan rör under vilka omständigheter lån från en utländsk juridisk
person till en svensk fysisk person kan komma att beskattas hos låntagaren. Etableringen av Wells Investment Company Sprl (Wells) i Belgien skedde på helt affärsmässiga grunder och således inte på grund av ägarnas önskan att disponera över den underliggande koncernens vinster. Etableringen i Belgien var en marknadsföringsstrategi som varit avgörande för koncernens framgång. Genom etableringen framstod
koncernen som en stor internationell aktör och koncernen kunde därigenom få de kunder som man ville ha. De låneavtal som ingåtts har löpt med ränta. Denna ränta har, med något i sammanhanget obetydligt
undantag, betalats varefter intäktsföring också skett i Wells. Räntebetalningar skedde innan Skatteverket inledde sin utredning. Det är inte heller så att Wells ingått låneavtal med direkt koppling till mottagen
utdelning. Eftersom de låneavtal som ingåtts haft kort löptid har ingen löpande amorteringsplan uppställts utan full amortering har avtalats ske vid avtalets utgång. Sådan slutamortering har också skett. Alla låntagare
har varit solventa och de medel som lånats har inte förbrukats av låntagarna utan har använts för privata investeringar i form av t.ex. sommarhus. Det har vidare inte varit fråga om särskilt stora lånesummor
per person. Det måste också framhållas att det inte är fråga om något "enmansbolag" där en ensam delägare har absolut majoritet över bolagsstämmas beslut. Wells har haft skattepliktiga intäkter och har således betalat skatt. Wells bedriver holdingverksamhet och Skatteverkets påstående om att det inte bedrivs någon verksamhet i Wells är således felaktigt. I bolaget finns nu sedan några år tillbaka även administration och förvaltning. Vidare har endast ca en tredjedel av de medel som överförts från Kenosha Holding AB (Kenosha) till Wells "lånats vidare". Han vidhåller också att länsrätten varit förhindrad att bedöma en utbetalning såsom utdelning i stället för som i Skatteverkets beslut förbjudet lån, eftersom det innebär att en ny sak förs in i processen.
Skatteverket anför till stöd för sin inställning bl.a. följande. Skatteverket har grundat sina beslut på de händelser som har skett för aktuella taxeringsår. Skatteverket kan konstatera att enligt årsredovisningarna för
Wells härrör intäkterna från utdelningar från Kenosha och ränteinkomster avseende lånen. Wells verksamhet består av att låna ut dessa medel till delägarna.Wells kostnader utgörs av avgifter till skattekonsulten LVM
och bankavgifter för konton etc. Det finns inga förvaltningskostnader. Den påstådda utlandssatsningen avser inte Wells då det av årsredovisningen framgår att bolaget inte har fasta lokaler, ingen maskinell utrustning och inga anställda. Styrelsen utgörs av konsulter som har till uppgift att uppfylla kraven för styrelse och sitter med i ett hundratal andra styrelser. De som de facto har haft inflytande över Wells är Anders Gran, Peter Svahn och Staffan Overgaard. Någon verklig etablering av Wells har inte visats. Det ska även framhållas att de lån som
betalats ut till Anders Gran, Peter Svahn och Staffan Overgaard motsvarar storleken på deras respektive aktieinnehav i Wells. Det kan vidare noteras att Wells år 2002 inte hade tillräckligt med kapital för att
lämna penninglån till delägarna. De räntebetalningar som gjorts har inte skett i enlighet med låneavtalen. Dessa omständigheter visar att det inte finns någon återbetalningsavsikt. Skatteverkets inställning är att de som
lån rubricerade uttagen ska anses utgöra utdelning från Kenosha. För det fall kammarrätten skulle finna att uttagen inte kan anses utgöra utdelning från Kenosha yrkar Skatteverket att de i stället ska anses utgöra utdelning från Wells.
SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
Tillämpliga lagrum framgår av länsrättens dom och Skatteverkets beslut. Kammarrätten finner att länsrätten varit oförhindrad att pröva om beskattning av utbetalningarna om sammanlagt 330 000 kr under år 2002
ska ske såsom för utdelning i stället för som förbjudet lån, då fråga är om samma sak. Frågan i målen är därefter om Peter Svahn uppburit penninglån från det belgiska bolaget, Wells, eller om den verkliga innebörden av de rättshandlingar som företagits är att Peter Svahn förfogat över utdelning från det svenska bolaget, Kenosha.
Kammarrätten gör följande bedömning.
Såsom länsrätten konstaterat gäller allmänt att beskattning ska ske på grundval av rättshandlingarnas verkliga innebörd oavsett den beteckning avtalen åsatts, liksom att en sådan bedömning kan avse den sammantagna
innebörden av flera rättshandlingar (se bl.a. RÅ 1998 ref. 19, RÅ 2004 ref. 27, RÅ 2008 ref. 41 och RÅ 2010 ref. 51). Peter Svahn innehar 40,5 % av aktierna i Wells. Av utredningen i målen framgår att villkoren för de penninglån han tagit av Wells inte följts i fråga om återbetalning förrän Skatteverket inlett sin utredning, och inte heller i alla delar i fråga om räntebetalningar. Peter Svahn har trots det erhållit ytterligare lån från Wells på samma fördelaktiga villkor, utan säkerhet och avbetalning. Kreditavtalens villkor har således tillmätts liten betydelse. Kammarrätten finner att dessa omständigheter starkt talar för att något verkligt tvåpartsförhållande inte har förelegat mellan Peter Svahn och Wells. Kammarrätten finner inte skäl att ifrågasätta att syftet med Wells var affärsmässigt i så måtto att man av marknadsföringsskäl önskade att det
skulle framstå som om Kenosha ingick i en internationell koncern. Enligt kammarrättens mening påverkar den omständigheten emellertid inte bedömningen av om de rättshandlingar som betecknats som lån/utdelning
till Wells och lån till Peter Svahn sammantaget har en annan verklig innebörd. Av utredningen framkommer att Wells huvudsakliga verksamhet under nu ifrågavarande tidsperiod var att låna ut pengar till de tre delägarna,
liksom att bolagets huvudsakliga intäkter bestod i utdelningar från det svenska dotterbolaget Kenosha. Under år 2002 var Wells, för att kunna lämna penninglån till delägarna, tvungen att låna medel till detta från
Kenosha. Wells har inte haft fasta lokaler, och inte heller någon maskinell utrustning eller personal. Till detta kommer att utlåningen beloppsmässigt skett i förhållande till de tre aktieägarnas andelstal.
Kammarrätten finner med beaktande av nu anförda omständigheter och vad som i övrigt framkommit i målen att rättshandlingarnas verkliga innebörd rimligen inte kan vara annan än att de till Peter Svahn
utbetalade medlen utgör utdelning från det svenska bolaget Kenosha. När det gäller förutsättningar för eftertaxering och skattetillägg finner kammarrätten inte skäl att göra någon annan bedömning än den länsrätten
gjort.
Överklagandet ska med anledning av det anförda avslås. Peter Svahn har inte helt eller delvis vunnit bifall till sin talan i kammarrätten. Med hänsyn härtill och då det även i övrigt saknas förutsättningar för att medge ersättning för kostnader i kammarrätten ska yrkandet härom avslås.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar